Rapporter och studier

Vetenskapliga studier

2019 | Health care consumption among adolescent girls prior to diagnoses of sexual abuse, a case–control study in the Stockholm Region är en studie från Karolinska Institutet som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry. I studien har man grävt i data från avidentifierade sjukvårdsdatabaser i region Stockholm och tittat på mönster i sjukvårdskonsumtionen hos tjejer 12-17 år under 1-2 år innan sexuella övergrepp togs upp i deras journaler. Resultatet visar bland annat att det finns en stor samsjuklighet i patientgruppen med stress, självmordsförsök och psykos som vanligt förekommande. Patientgruppen har också sökt vård av olika anledningar i snitt 20 gånger året innan övergreppen kom på tal i journalerna, vilket kan jämföras med kontrollgruppens 6 gånger.

2017 | Somatic Experiencing for Posttraumatic Stress Disorder: A Randomized Controlled Outcome Study är en studie som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Traumatic Stress och syftade till att mäta effekterna av metoden Somatic Experiencing (SE) som är en kropps-centrerad metod för att behandla post-traumatisk stress. Deltagarna i studien hade en rad olika trauman (olyckor, överfall, terrorattacker m fl) men man kunde inte se några skillnader i resultatet mellan grupperna. Slutsatsen i studien är att SE kan vara en relevant behandlingsmetod, men att mer forskning behövs.

2017 | Tonic immobility during sexual assault – a common reaction predicting post-traumatic stress disorder and severe depression är en studie från Karolinska Institutet som publicerades i den vetenskapliga tidskriften AOGS. Studien slår fast att Tonic Immobility (frys-reaktionen) vid våldtäkt är väldigt vanlig (70% av de 298 deltagarna i studien) och kan associeras till post-traumatisk stress och allvarlig depression senare. De menar att detta är viktig kunskap att ha i de juridiska och vårdrelaterade följderna av våldtäkt.

1997 | ACE (Adverse Childhood Experiences) är en stor studie som gjorts av CDC (Center for Disease Control and Prevention) som visar på kopplingen mellan barndomstrauman och psykisk samt fysisk ohälsa som vuxen. Sexuella övergrepp i barndomen är ett av de trauman som väger tyngst.

Rapporter

2020 | Vården vid sexuellt våld – nuläge och vägar framåt är en rapport från SKR efter en nationell kartläggning av vården för personer som utsatts för sexuellt våld. Kartläggningen bygger i huvudsak på en översiktlig litteraturgenomgång samt intervjuer med ett 40-tal patientföreträdare, ideella aktörer, regionrepresentanter, kliniskt verksamma samt experter och forskare på området. Kartläggningen fokuserar på vården som riktar sig till vuxna personer men inkluderar alla typer av sexuellt våld, inklusive det som den vuxne kan ha utsatts för i barndomen.

2019 | Barn utsatta för sexuella övergrepp av en kvinnlig förövare är en rapport från kunskapscentret Barnafrid vid Linköpings Universitet på uppdrag av barnrättsorganisationen ECPAT Sverige. Studien baseras på forskningslitteratur inom området samt intervjuer med yrkesverksamma som möter barn som utsatts av kvinnliga förövare.

2017 | Se mig! är en rapport från stödorganisationen Rise baserat på en undersökning där de frågade sina medlemmar (130 svar) om deras upplevelser av vården. Resultatet tyder på en stark frustration och förtvivlan hos medlemmarna kring möjligheterna till att få relevant vård.

2016 | Talande Fakta är en rapport med svensk brottsstatistik som stiftelsen WONSA (World Of No Sexual Abuse) tagit fram med hjälp av data från BRÅ (Brottsförebyggande Rådet). Rapporten vill visa på i vilken omfattning våldtäkter sker i Sverige.

2013 | Kartläggning av specifik verksamhet inom svensk hälso- och sjukvård för vuxna som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen är en rapport från stödorganisationen Rise (tidigare Rsci) där de inventerat den offentligt finansierade vårdens erbjudande till vuxna som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen. Rapporten visar att landstingen tenderar att inte betrakta patientgruppens behov som specifika, och därmed inte något man behöver hantera strategiskt. Några undantag finns dock, där landsting har satsat på specialistkompetens för att möta den här patientgruppen.