Vårt perspektiv på behandlingsmetoder idag

Behandlingsmetoder idag och vårt perspektiv på dem

KBT (Kognitiv Beteendeterapi) och PE (Prolonged Exposure) är de metoder som används mest mot PTSD (Posttraumatiskt Stressyndrom) idag. De är evidensbaserade, men har enligt Socialstyrelsens riktlinjer för PTSD endast evidensgrad 3 (1= högsta, 4=lägsta), vilket inte är särskilt hög evidens. Att det endast finns EN rekommenderad behandling för detta visar på det stora behovet av att hitta alternativa behandlingsformer.
Enligt Se mig!, en undersökning som Rise (Riksorganisationen för personer som utsatts för incest och andra sexuella övergrepp i barndomen) gjort bland sina medlemmar är KBT och PE de behandlingar som finns minst förtroende för hos de utsatta.

KBT och PE kan passa för att bearbeta de fobier som uppkommer till följd av traumat. De kan även fungera för att behandla enstaka trauman, där patienten inte har någon personlig relation till förövaren. Men personer som upplevt flera trauman (vilket är vanligt då att ha utsatts för ett övergrepp ökar risken för att utsättas för ytterligare övergrepp) behöver bearbeta flera av sina trauman. Det är också viktigt att ha i beaktande att metoderna inte är specifikt framtagna för bearbetning av just sexuella trauman, och att traumats karaktär förmodligen är av betydelse för effekten av behandlingen.

Samtalsterapi kan vara bra som en del i en behandling, för att bearbeta de tankar och känslor som uppkommer, förutsatt att terapeuten har kunskap om sexuella och dissociation (gäller egentligen alla dessa terapiformer). Samtalsterapi kan inte räknas som traumabehandling.

CPT (Cognitive Processing Therapy) ställer vi oss mer positiva till än KBT, då patienten här får möjlighet och stöd i att bearbeta tankarna som uppkommer vid exponeringen. Viktigt att terapeuten då har bred kunskap kring sexuella trauman och kan bemöta de känslor som kommer upp.

EMDR (Eye Movement Desensitization Reprocessing) ställer vi oss positiva till som en del i behandlingen, men vi vill tillägga att det är en metod som kan röra upp känslor väldigt mycket och att det är av största vikt att terapeuten förstår hur traumatiserande det kan vara och kan bemöta eventuella reaktioner. EMDR passar inte alla och kan vara svårt för en komplext traumatiserad person att gå igenom. Patienten måste befinna sig i en trygg livssituation under behandlingen.

PDT (Psykodynamisk psykoterapi) ser vi som positivt eftersom fokus ligger på grundproblemet och att lära sig att förhålla sig till sina trauman, samt att behandlingen formas efter patientens behov. (Obs att PDT kan fungera bra som en del i en behandling, men vid komplex traumatisering behövs flera metoder.)

COPE (Concurrent Treatment of PTSD and Substance Use Disorders Using Prolonged Exposure) innefattar PE, vilket vi ställer oss tvivelaktiga till när det kommer till komplexa trauman. Vi ser det ändå som positivt att man utvecklat en metod som ska bearbeta både trauma och missbruk.

 
Farmakologisk behandling, såsom antidepressiva läkemedel, lugnande tabletter och sömnmedicin skrivs ofta ut. De kan vara bra för att lindra symptom som depression, ångest eller sömnsvårigheter, som ofta kommer med sexuella övergrepp. Men det finns ingen medicin som hjälper mot PTSD och vad det gör med kroppen om man går med det länge. Det behövs alltså även behandling utöver medicineringen.

 
Sjukgymnastik är bra som en del i behandlingen när kroppen börjat ta stryk av att gå så länge med stresspåslag.