Besvär och diagnoser

Sexuella övergrepp kan leda till många och väldigt olika besvär för de som utsatts. Som människor med kroppar, hjärnor och nervsystem hanterar vi svåra upplevelser på olika sätt. Exakt hur vi gör det påverkas mycket av hur tidigt i livet övergreppen inträffat, hur länge de pågått, vilken relation den utsatte haft till förövaren/förövarna och vilka förutsättningar som funnits för att dela upplevelsen med andra, skydda sig och återhämta sig.

Sätten att försöka hantera saker som är ohanterliga är för människans system logiska i stunden. Men de här sätten kan sedan leva kvar, begränsa livet framåt och även ge bieffekter. Här listar vi några vanliga effekter hos de som utsatts för sexuella övergrepp.

Med den här listan vill vi dela kunskap för att patienter och vårdgivare ska kunna hitta vägar framåt i behandlingen, så att en patient kan utredas för rätt saker och därmed få en diagnos och behandling som är relevant.

Alexitymi

När en har svårt att identifiera och beskriva egna och andras känslor.

Autoimmuna sjukdomar till exempel reumatiska sjukdomar

När kroppen levt länge i stresspåslag kan den bli inflammatorisk.

Cancer och hjärt-och kärlsjukdomar

ACE (Adverse Childhood Experiences) är en stor studie som gjorts av CDC (Center for Disease Control and Prevention i USA) som visar på kopplingen mellan barndomstrauman och psykisk samt fysisk ohälsa som vuxen. Studien innefattade 17.000 personer och gjordes i USA under 1995-1997. Uppföljningar har även gjorts efteråt. Sexuella övergrepp i barndomen är ett av de trauman som räknas med i studien och det ger enligt resultaten många negativa effekter på hälsan. Cancer och hjärt-kärlsjukdomar är några av dem. Du kan läsa mer om ACE här.

C-PTSD

C-PTSD står för Complex Post Traumatic Stress Disorder och innebär att man är mer komplext traumatiserad än vid PTSD. Diagnosen PTSD togs ursprungligen fram för krigsveteraner i USA och riktar sig mer mot så kallat singeltrauma. Komplex traumatisering uppstår huvudsakligen efter upprepade trauman och i synnerhet om de inträffar under barndomen och om förövaren är någon som står en nära till exempel en anknytningsperson, ett syskon, lärare eller en barnvakt.

Komplext traumatiserade har samma symtom som de med PTSD, liksom flashbacks, mardrömmar och rädsla. Symtomen kan vara starkare och med mer dissociation inblandat.

Utöver det inkluderar C-PTSD också en negativ självbild och ofta stora svårigheter med känsloreglering och relationer.

Depression

Det är väldigt vanligt bland de som utsatts att diagnostiseras med depression. Tyvärr är det också mycket vanligt att besvären enbart medicineras istället för att traumat läks. Vi är också nyfikna på hur många av de som utsatts som diagnostiseras med depression som egentligen är fast i nervsystemets broms, parasympatiska nervsystemet. Läs mer om ett nervsystem i obalans här. Läs mer om depression i vårt blogginlägg.

Dissociativa störningar

Dissociation är när en flyr mentalt från en situation som är svår att hantera. Du kan fly från hjärnan, dvs mentalt lämna situationen helt, men du kan också fly från olika delar av kroppen. Blir en våldtagen så kanske en stänger av den kroppsdel det handlar om, tex från magen och ner, men om det inte räcker för att hantera situationen kanske en flyr från kroppen helt. Gör en detta många gånger ökar risken för en dissociativ störning.

Depersonalisation/derealisationssyndrom innebär att känna sig overklig eller ha en känsla av att omvärlden inte är verklig.
Dissociativ amnesi innebär minnesluckor, ofta att en inte minns hela eller delar av traumat, ibland så att en inte minns någonting från långa perioder av sitt liv, men det inkluderar även andra minnesluckor som vid extrem stress.
Dissociativa kramper/neurogena skakningar inkluderar många kroppsliga reaktioner (ryckningar, skakningar, staming, epilepsiliknande anfall, känselbortfall, synbortfall etc) både kortvarigt och långvarigt. Det kan också handla om kvardröjande rörelser som flykt eller kamp-rörelser.
DID – dissociativ identitetsstörning innebär att en utvecklat multipla personligheter som ett sätt att hantera trauman. DID antas oftast utvecklas innan 8 års ålder, efter det finns vanligen en integrerad självbild, dvs utvecklingsmässigt vet en vem en är och tenderar därför inte bli lika uppdelad. Det beräknas att ca 1% av befolkningen har DID, så det är vanligare än många tror, men svårt att se på någon om hen har det.

Du kan läsa mer om dissociation i vårt blogginlägg.

Missbruk

Den som har utsatts bär ofta på många känslor och intryck som är svåra att hantera. Det är vanligt att hamna i missbruk av olika slag som ett sätt att hantera det en bär på. Därför är det viktigt att missbruksvården inte bara tar bort strategin för att hantera känslor, dvs missbruket, utan också tar hand om orsaken till missbruket.

PTSD

En kan utveckla PTSD efter en eller flera händelser som blir överväldigande och inte kan tas om hand av den som upplevde det, på egen hand eller tillsammans med andra.

Det som händer är enkelt förklarat att hjärnan och kroppen ”fastnar” i upplevelsen vi varit med om. Istället för att lägga det bakom oss, som vi gör med vanliga minnen där en händelse avslutas inom oss, bär vi det med oss hela tiden och minnet gör sig ofta påmint, helt utan att vi har kontroll över det eller ens är medvetna om det. Det här gör att vår stressnivå hela tiden är hög jämfört med andras och även när vi sover är vi stressade.

Det finns flera vanliga symptom för den som har PTSD, som alla i sig är vanliga symptom för de som har utsatts för sexuella övergrepp. Några av symptomen skrev vi om i en serie inlägg på instagram kring PTSD Awareness day 2020 (se länkarna för mer info): Triggers, undvikande beteenden, koncentrationssvårigheter, mardrömmar och sömnproblem, nedstämdhet, likgiltighet, flashbacks, lättskrämdhet, känslomässig avstängdhet, känslor av utanförskap och hopplöshet, påverkad sexualitiet.

Självskada

Självskadebeteenden kan vara ett sätt att reglera svåra känslor och lindra smärta genom att utlösa den inbyggda smärtlindring som kroppen själv aktiverar vid upplevd fara och fysisk skada. Men det kan också vara ett sätt att straffa sig själv. Det finns många olika former av självskada och det är inte alltid som personen själv tänker på sitt beteende som självskada. Exempel på självkadebeteenden kan vara att skära, sticka eller nypa sig själv, att be eller provocera någon annan att utöva våld mot en, att försätta sig i farliga eller kränkande sociala situationer eller att utsätta sig för annan fara som att köra väldigt fort, extremsporter med mera. Det finns också Sex as Self-injury, SASI.

Sömnsvårigheter

För de som utsatts kan sömnen rubbas. Till exempel på grund av att kroppen inte går ner i vila under natten, att en drömmer mardrömmar, att övergrepp skett på natten eller att kontrollförlusten i att sova är skrämmande.

Triggers

En trigger är något som påminner om en tidigare upplevelse. Triggers kan skapa en reaktion eller känslor utan given logik i nuet. Till exempel kan en doft, plats, ett klädesplagg eller beteendemönster utlösa en reaktion i kroppen, slå om nervsystemet, ge illamående, skakningar, flashbacks med mera.

Det är vanligt att de som utsatts för sexuella övergrepp bär på negativa triggers. Triggers kan vara medvetna eller omedvetna. En del behöver hjälp för att förstå sina egna triggers. De kan också ge upphov till undvikande eller säkerhetsstrategier för att slippa effekterna av triggern. Då kan ens liv bli begränsat på olika sätt. Men de kan också vara en guidning till vilka effekter en lever med från övergreppen.

Utmattningssyndrom

När kroppens system inte förstår att det svåra är över leder det över tid ofta till att kroppen inte orkar.

Ätstörningar

Det är vanligt med ätstörningar bland utsatta, det kan till exempel vara ett sätt att känna kontroll men det kan också vara i form av svårigheter med att svälja eller att ha vissa konsistenser eller former i munnen.