Psykrevolten

Uppföljning på Vem kan rädda Sanne?

I höstas gjorde Uppdrag Granskning dokumentären Vem kan rädda Sanne?, där vi fick följa Sanne, en ung kvinna som led av missbruk, ätstörningar och ångestproblematik. Sanne hade utsatts för flertalet övergrepp och sökte vård för sin problematik, men blev hela tiden hänvisad någon annanstans. Det slutade med att hon hamnade på gatan, då hon inte vågade bo på härbärgena som hon hänvisades till.
Nu finns en uppföljning, Psykrevolten att se på Svt Play.

 

Inte bara Sanne

Sanne är idag fri från sitt drogmissbruk tack vare Sebastian Stakkset och Pingstkyrkan som kontaktade henne efter att de sett dokumentären i höstas. Men hon behöver fortfarande vård för sin ätstörning.
Det som blir tydligt i den här uppföljningen är att Sannes fall inte är unikt och att det inte bara gäller just de patienter som har missbruksproblematik blandat med psykisk ohälsa. Även de som lider av olika typer av psykisk ohälsa blir skickade fram och tillbaka mellan olika instanser inom vården. Någon kan kanske inte få hjälp med ätstörningarna för att de har en psykos, men de kan inte heller få hjälp med psykosen för att de har ätstörningar. Respektive mottagning har inte kunskap om de andra delarna i patientens problematik och som resultat blir hen hela tiden remitterad vidare och får inte ordentlig hjälp någonstans.

 

Sexuella övergrepp ger många diagnoser

Vi vet att många av våra medlemmar känner igen sig i det här. Vi som utsatts för sexuella övergrepp får ofta många olika diagnoser och bollas fram och tillbaka mellan olika instanser och mottagningar. Men vi får ofta inte tillräcklig hjälp med grundproblemet, övergreppen som traumatiserat oss.
Vi förstår att det här är något som inte kan lösas i en handvändning, det är en jättesvår uppgift som vården har och alla instanser kan inte kunna allt. Det är uppenbart att det måste till en förändring och vi hoppas att den innefattar att se helhetsperspektivet och grunden till varje patients problematik.

Vi kan inte undgå att se att flera i dokumentären utsatts för sexuella övergrepp och vi vet att det är något som måste behandlas, annars fortsätter problematiken. Får man hjälp med depressionen men fortfarande är traumatiserad, då kan till exempel ätstörningar eller paniksyndrom dyka upp istället.

 

Det finns hopp

Vi tror att vi tillsammans, statliga vården, de som arbetar privat och alla de stödorganisationer som finns för patientgruppen skulle kunna bygga upp något som fokuserar på grundproblematiken, de trauman man utsatts för. Vi tror på att samla adekvat kompetens där fokus är att bearbeta traumat, med kunskap och erfarenhet både kring de symptom det skapar och hur man läker. Bara att samla patienter med samma problematik och låta dem känna en gemenskap och märka hur deras symptom liknar varandra är läkande i sig.

Vi kan hjälpa de här patienterna också, det är vi säkra på!